Livskraft i samspel

Kategori: Djur och Natur (Sida 22 av 27)

Skaparverkstaden

Inkurad i snickarbodens gömmor, böjd över vertyg och penslar, har vi haft skyltproduktion. För nu börjar det närma sig älgjakt. Jag brukar inte vara så engagerad i den biten, mer än att jag äter köttet. Om det blir något vill säga. Och är det så att jakten inte blir så framgångsrik i år, ja då kan de i alla fall skryta och skrävla med snyggaste varningsskyltarna. Made by Slaktarn´s. Det är inte illa det.

Jurassic Park har öppnat

Då har Jurassic Park öppnat för säsongen och ni är alla välkomna hit ut i skogen för att lyssna till detta exotiska brölande som sprider sig i natten. Bilköerna längs vår lilla skogsväg har redan börjat hopa sig, så det är bäst du genast ger dig ut, för säsongen är kort.

Nu tänker du; Men hallå, försöker hon lura mig till att det finns dinosaurier där ute i skogen? Nu har hon väl ändå gått för långt… Men då säger jag; kom hit och lyssna så får vi se vad du tänker efter den ljudupplevelsen.

För er som vet bättre så inser ni att det är kronhjortarna som har börjat brunsta. Det är ett mäktigt läte som sprider sig här i skogen och jag förstår dem som tar bilen ut hit om kvällarna för att lyssna. Funderar på om jag ska gå ner och sälja lite kaffe och kaka, skulle kunna göra mig en liten hacka. Alltid bra attt kunna dryga ut föräldrapenningen…
Bilden är lånad från www.ne.se

Sjukskriven.

Knas-katten är sjukskriven sedan i lördags. Han kom då hemlommande framåt småtimmarna med en skadad tass. Antagligen har han varit i slagsmål. Med vad och varför förtäljer dock inte historien.

Vi avvaktade ihopp om att det skulle bli bättre, men icke. Den i vanliga fall kvicka katten fortsatte att hoppa på tre ben och titta på oss med medlidsökande blick. Ett tag misstänkte vi att han fejkade. För ibland sprang han som vanligt, men när han kom in så började han hoppa på tre ben. Oerhört misstänksamt. Och han har ju gett sken av att känna sig lite bortglömd sedan Knådden gjorde entré. Men vid närmare undersökning av tassen kunde vi konstatera att den var nog faktiskt skadad.

Så idag har vi besökt vetrinären. Knas-katten har fått medicin och ett sjukintyg som intygar att han är skadad i tassen och har rätt att avstå från heltidssysselsättning, om han så behagar, den närmaste veckan. Sen får vi väl se hur läget ligger. Kanske kan han börja lite smått på deltid.

Då vikarier är svåra att få tag i (och egentligen kanske inte är särskilt välkomna eftersom det antagligen är en potentiell vikarie han har fått stryk av), så får jag nu sköta hans jobb tills han tillfrisknar. Alternativt får hans arbete samlas på hög och han får jobba ifatt när han är tillbaka. Vi får se hur det blir.

Finaste Knas-Katten

Jag skriver en hel del om Knas-Katten. Men det är för att han är så speciell och ger upphov till så många historier som jag vill dela med mig av. Dessutom tycker han om att var lite zåäö-kändis och har övertygat mig om att han kan hantera kändisskapet.

Det kan framstå lite märkligt att så mycket fokus läggs vid en vanlig gårdskatt, men det fullkomligt skiter jag i. Han ger mig så mycket glädje i sina äventyr och sin personlighet att jag måste få dela med mig. Och det verkar ju vara uppskattat.

Och det är faktiskt så att jag har andra vänner än Knas-Katten, flera stycken faktiskt. Och majoriteten av dem går på två ben (för det mesta) och är vad vi kallar människor. Men jag vill inte att de ska behöva oroa sig för att bli uthängda på stora vida webben bara för att de umgås med mig, därför syns de inte här. Men de finns. För Knas-Kattens del så ingår det i hans anställningsavtal, så han har redan godkänt det i samband med att han blev gårdskatt och familjemedlem hos oss. Ingen paragraf om censur finnes, och det är han fullt medveten om. Som sagt, han gillar att vara zåäö-kändis.

Så imorgon är det dags igen. En ny historia kommer antagligen formas av den knasiga katten. För nu har han varit ute på äventyr igen. Det är inte bara att ha katt, det kan jag lova.

Familjedag i blåbärsskogen

Knas-Katten är en riktig bra tillgång ute i blåbärsskogen. Han håller span vart de bärtätaste tuvorna finns någonstans, både från marknivå…
och en bit högre upp.
När han hittar en tuva som ser bra ut, så ropar han högt till oss bärplockare, här borta, här finns det grejor ska ni se!
Eftersom M är diplomerad kvalitétplockare så går han först och plockar endast de bär som uppfyller godkänd EU-standard. Sen kommer jag och plockar av resten av skräpet.
Knas-Katten brukar provsmaka så att de är ätbara. Oftast är de det.
Knådden då? Jo,han passar på att ta sin förmiddagslur. Skogen är det bästa sovstället. All time high.

Röjsågskurs

Igår vaknade vi upp till en strålande krispig höstmorgon. Perfekt kursdag med andra ord! Så jag tog på mig min finaste gå-på-kurs-kostym och gav mig iväg.
Först var det en del teori.
Men sen blev det skarpt läge och då fick vi börja att såga träslantar.
Men hallå, är det inte träd man ska såga? Jo precis. För nästa uppgift var att såga granar.
 Så nu kan jag det också. Blir spännande att se vad vi får lära oss nästa gång. Såga björkar kanske? Målet är iallafall att jag så småningom ska kunna röja i skogen. På ett tryggt, säkert och bra sätt. Jag har redan lärt mig massor!

Skräpleverantören

Master of the Dammsugare brukar ofta påtala att det blir så skräpigt hemma hos oss på väldigt kort tid. Jag har tidigare inte hunnit uppfatta skräpet, men börjar nu förstå vad det är han menar. Jag har även kunnat konstatera att jag inte är den huvudliga orsaken.

Say no more.

En dag i skogen

Nog för att Knas-Katten börjar hitta sin roll i vår lilla småbarnsfamilj, men han tycker det är bra slitigt emellanåt. Så idag, efter att katten haft ett långt nattskift, gjorde vi dealen att han skulle få en stund för sig själv i lugn och ro. En chans till att vila upp sig och ta igen förlorad tid med sig själv. Och det på valfri plats inomhus.

Så jag och Knådden packade cirkusvagnen med allt som skulle kunna behövas för en dag i skogen. Skötväska, vatten, bärsele, något att äta, paraply, filt, kamera och något att ha blåbär och anda fynd i. Sen begav vi oss iväg och slog läger i sann bärplockaranda.
Medan Knådden studerade trädkronornas rörelser så plockade jag blåbär. Vinden fick utgöra bakgrundsmusik. Ibland behövs det för att man ska kunna höra vad man själv tänker.
Det fanns förvånansvärt gott om blåbär, stora och fina. En i burken och två i munnen och ändå fick jag ihop några liter. Men det finast blåbäret valde att jag ta med hem på tillväxt.
Om ni undrar vem som har tagit bilderna, så träffade vi på en liten skogstomte som fick låna kameran. Han var ungefär i Knåddens storlek och därför blev det lite grässtrån på bilderna. Han nådde inte högre, helt enkelt.

Den nya familjesituationen

Knas-Katten har börjat hitta sin roll som huskatt med en liten knådd i familjen. Det känns bra för oss andra familjemedlemmar. För i början när vi kom hem med Knådden var katten lite osäker. Kände sig hotad i sin identitet och tog till det välanvända knepet att jobba mera för att slippa tänka. Så han var ute och jagade otyg mest hela tiden. Var bara in och åt någon gång ibland, men sedan snabbt ut igen. Försökte man sno åt sig en liten stund av umgänge, så slank han snabbt iväg. Hinner inte, måste jobba, det är mycket just nu…

Men nu verkar han ha återgått till sina vanliga kontorstider i takt med att han har landat i den nya familjesituationen. Bra, tycker vi andra, då vi inte vill att katten ska bli utbränd och gå in i väggen. Framför allt inte nu när den riktiga högsäsongen är på ingång.

Så nu har han börjat umgåtts med oss igen. Och tycker han att vi ägnar lite för mycket tid åt Knådden, ja då ser han till att göra sig hörd. Och han är noga med att få sin kvalitétstid på kvällarna när Knådden har somnat. Civiliserat umgänge mellan vuxna individer så att säga. Kan bli lite för mycket joller och bajssnack annars.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Slaktarn´s Gård

Tema av Anders NorenUpp ↑