Det är stiltje på bloggen vilket innebär att det är helt tvärt emot IRL, i det riktiga livet, som man säger. Där är det fullt upp. Mer än fullt upp. Det kan nog ungefär liknas vid en stor trafikknut i rusningstrafik, och mitt i detta står en liten trafikpolis med sin visselpipa och försöker hålla flyt i trafiken. Men rusningstrafiken övergår så småningom till något annat, vilket även den här intensiva perioden också gör.
Vi ligger i slutspurten för att få allting klart inför den stora Gjutardagen. Dagen då vi ska gjuta plattan till den nya delen av huset. Vi har slitit med det här hela sommaren och nu börjar mållinjen skymta i horisonten. Gräva, mura, putsa, gräva, fylla, gräva, fylla, isolera, gräva, fylla, dra slang, armera, fylla, gräva, dra rör, gräva, dränering, fylla, gräva, armera, isolera, forma….. ja, ni fattar. Eller så gör ni det inte. Det spelar egentligen ingen roll.
Dessutom har jag en hel barndom och tonårsperiod sparad i kartonger som jag måste gå igenom. Tidskapslar som öppnas upp. Saker som väcker minnen och känslor som man inte trodde fanns. Det tar sin lilla tid.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är en hektiskt period. En period där några livskapitel får sitt slut och andra får en början. Jag ser fram emot december när jag får sammanfatta 2014 – för det här är förändringarnas år, det är här den nya tiden tar vid. Och just nu är jag mitt upp i den.
Ni är så otroligt ambitiösa och duktiga! Även om jag inte träffar er så ofta följer jag flitigt era framsteg här på bloggen och på din instagram, och ser fram emot att se hur det ser ut IRL 😉
Vilket jobb och framsteg ni gör, vilken härlig känsla det måste vara! Ska bli spännande att se resultatet:-)
TACK!
Tack! Känslan är obeskrivlig, när något som från början var ett stort hål, blir till något mer… användbart. Ni har ju också varit i grävartagen, så du förstår nog lite hur det känns =)