Förlåt, jag kunde inte låta bli. Hur som helst – det har kommit lite frågor om fåren, så här kommer ett inlägg om dem.
Förra året skaffade jag en liten fårflock, främst för att jag och Nilson skulle ha dem för att träna vallning. Dock så står ju inte en grupp får bara och väntar på att bli vallade, de behöver mat och omsorg också.
Föga förvånande, så visade de sig vara en spännande resurs ute i landskapet också. Fåren blir något annat än korna, och ger därför nya möjligheter i vårt arbete att vitalisera ekosystemet. Medan korna trampar omkring med sina tunga kroppar, slänger ut sin långa tunga och river åt sig en tuva växtlighet, så trippar fåren fram med sina nätta små klövar och plockar kräset omkring bland det gröna och spirande. Och medan korna lägger stora blaffor till komockor varhelst de går fram, så släpper fåren något mindre anspråkslösa lortar efter sig. Får är får och kor är kor, helt enkelt.
Dessutom gav den lilla fårflocken på blott 10 tackor och två lamm, möjlighet att beta markbitar där korna troligen aldrig skulle bli aktuella i sin nuvarande flockform. Vilken möjlighet!
Bland annat så betades två områden kring kyrkogården, mitt i centrala Grangärde. Gränge-Säfsens församling, ska ha en stor eloge för att de vågar prova nya vägar i takt med att tiderna förändras. Och ett tack för förtroendet!
Men vart är fåren på vintern?
Den här vintern har de huserat nere vid Stakheden. Tanken var att vi skulle kunna flytta omkring stängslet över hela åkern under vintern, men det gick inte som vi tänkt oss. Pinnar och nät frös fast till följd av den mycket omväxlande vintern, vilket gjort att fåren blivit kvar längre än tänkt på samma yta. Men inte ens den svenska vintern varar för evigt, så vi ska nog kunna flytta vidare dem inom de närmaste veckorna.
Får måste enligt djurskyddsreglerna ha vindskydd bestående av tak och väggar, så vi har använt vår ombyggda hövagn. Den har funkat bra för den här lilla flocken, men behöver utvecklas om flocken blir större.
Fårens mat består av gräs och örter som vi skördade i somras. Maten serveras utportionerad på marken, för att tramp, spill och gödsel ska spridas över hela hagen och därmed bli en fin resurs för livet i jorden. Vi gör ju så med korna och tycker det är ett smidigt och resurseffektivt sätt ur många synvinklar, så därav samma koncept med fåren.
Fodret är hösilage som är taget i ett något tidigare växtstadium än det vi ger till korna. För medan korna sopar i sig det mesta, så är fårens plockiga små munnar betydligt mer kräsna och ratar allt som är lite grovt.
Ja, det var väl det om fåren. Ställ gärna fler frågor, om det är något ni undrar över!
Fin kombo med kor och får som kompletterar varandra. Har du provat att ha dom i samma hage samtidigt?
Nej, inte med den här flocken. Främst för att koflocken är så pass stor i förhållande till fårflocken, så det skulle bara skapa merarbete vid stängslingen. koflocken betar ganska stora arealer, och då använder vi en tråd för att dela fållorna. Skulle jag ha med fåren där skulle det krävas åtminstone en tråd till, eller väldigt många fler elnät än vad vi har i dagsläget. Att arbeta med endast en tråd på ”kohöjd” har många fördelar i förhållandet till ytterligare en tråd i ”fårhöjd” eller många elnät – iallafall så som vårt sammahanag ser ut nu. Jag provade under våra första år att sätta ihop dvärgetter med ko och kalv – det slutade med att kon jagade ut getterna från hagen som då hade rovdjursstängsel (5 ståltrådar med hög spänning). Det hade säkerligen gått bättre om vi gjort själva sammanförning mer utdragen och genomplanerad.