Om någon av er varit förbi här hemma i skogen så har ni sett att gården har legat tyst och öde i några dagar. Vid första anblicken skulle man kunna tro att jag åkt tidigt till Blåkulla i år, men tittar man lite noggrannare så ser man att kvasten fortfarande står kvar. Och visst är det Knas-Katten som ligger där vid ladan och lapar sol? Både katt och kvast kvar, så ingen Blåkulla-färd än med andra ord.

Nej, vi har ju haft problem med vattnet här hemma i några dagar så därför tog vi in på Pensionat Arken. Ett gemytligt, hemtrevligt litet pensionat i skogen bortom bergen. Det finns massa vilda djur där, därav namnet. Tama med för den delen. Medan gröten kokade hann jag ta kort på några av de mest förekommande.

Ekorren, som hade ett helt gäng vänner med sig. Dock hade de lite svårt att sitta still, trots att jag sa åt dem flera gånger.
 

Rådjuret, som senare fick besök av kompisen som hade försovit sig. Sen finns där en hel del fåglar också. Hackspett, Domherrar och massa andra små skogsfåglar, nötskrikor och kråkor. Det ryktas om att det även finns vildsvin, älg, björn, varg och små skära elefanter. Tyvärr har jag inte fått förmånen att betrakta dessa ännu. 

Pensionat Arken är ett sådant där pensionat som inte behöver göra reklam för sig. Det har redan sin beskärda del gäster som kommer och går. Servicen är bra. Mycket bra faktiskt. Du kan till och med få ditt äpple uppskuret i bitar om du ber riktigt snällt. Och istället för väckning så kan du beställa sovmorgon. Lyx. Sa jag förresten att PelargonRehab huserar i samma lokaler?

Så det har inte gått någon nöd på oss! Men nu är vi hemma igen, och hur det än är så håller den gamla devisen – borta bra, men hemma bäst. Nu ska vi ta oss an påsken. På vårt egna lilla vis.