Det här väcker känslor, mina damer och herrar. En pojke med en rosa napp. Så förskräckligt, stackars pojk!
Men jag kan meddela er att pojken i fråga mår bra och tycker om sin napp. Han ger blanka fan i vad den har för färg. Just nu iallafall. Men med tanke på omgivningens reaktioner, så kommer han nog vägra färgen rosa om ett par år. Oavsett om han tycker den är fin eller inte.
Och åter igen har en generation fått lära sig att pojkar är blå och flickor är rosa. Jag som trodde att en färg var just bara det – en färg.
Det roliga i kråksången är att hans rosa napp inte ens är ett medvetet val för att provocera från vår sida. Vi behövde en napp och den nappen som fanns hade färgen rosa. Mer var det inte med det. Trodde vi.
Men en rosa napp till en pojke väcker känslor. Hos vuxna. För än är det inget barn som har reflekterat så pass över färgen, att de har tyckt det varit värt att kommentera den. Det kan bero på att de ännu inte lärt sig uttrycka sina tankar i klara ord. Eller så beror det på något annat som de ännu inte har lärt sig. Vad vet jag.
låt pöjken ha vilken färg han vill. en färg är just bara en färg, o jag har aldrig sett något som helst kön på ens färgen rosa…
o om man vänder lite på det, hur skulle folk reagera på en blå napp hos en tjej-baby??
Det sitter så djupt rotat hos många, det där med färger. Mycket djupare än vi tror. Förresten.. apropå färger, har inte sett någon bild med filten. Den rosa och turkos med enligt vissa för stora hål.